Nu så, paus över!
Ibland känner man att man måste ta bort något för att få ekvationen att gå ihop, och för mig så behövde min sommarledighet att jag helt tog bort både blogg och skola. Allt som hindrade mig från att vara här och nu, och framförallt närvarande med barnen.
Man kan ju tycka att jag inte bloggat så mycket under senaste året, men jag har TÄNKT på det, och för varje tanke som jag tänkt och INTE bloggat så har det lagt sig som en börda på mig. En hobby jag älskar men som familjestressen fått mig att försaka. Jag har varit så bitter över det, riktigt riktigt bitter.
Men bitterhet är ingen bra känsla, så jag accepterade läget och bara pausade. Bara sådär. Jag har landat. Sommaren har varit underbar, jag har verkligen varit helt totalt närvarande med barnen och äntligen fått lite ordning i hemmet! Det är så skönt att rensa! Eller att få det gjort iaf!
Så nu sitter jag här med ny kurs och nya kursböcker, och jag vet att barnen har det bra på förskolan (manfred gav mig en puss och gick raka vägen in). Nu börjar vi på nytt. Denna höst tänker jag INTE få ont i bröstet av stress. Nu kör vi!