Esters egentid


Ibland behöver Ester och jag vara för oss själva, på var sitt håll. Men koll har vi på varandra, utan att ens knacka på fönsterrutan så känner hon på sig att jag finns där. Jag älskar den hunden! :)

Hon har tjocknat!

Jag har varit i Tjeckien under några dagar, och nu när jag kommit hem så ser jag tydligare än förut att Ester har tjocknat och blivit betydligt "spändare" runt magen. Hon äter lite då och då, liksom går och småäter ur matskålen, som om det inte fanns plats i magen för en hel portion åt gången. :)



När jag rotade i min friluftsjacka hittade jag en lapp i fickan, från då jag var på banken i förra veckan och behövde binda Ester skällandes utanför. Jag hade dock förberett detta med en lapp att hänga runt hennes hals, vilket jag visade mamma nu i efterhand:



Hon satt där, stirrandes mot dörrarna med skylten om halsen och såg så söööt ut. Hon skällde och gläfste så att läpparna blev torra på henne, så att de liksom lade sig över tänderna, och ja.. ni kan ju tänka det, det ser alltid så roligt ut. Haha

Idag följde jag och Ester med pappa och Josef upp till ÄIK-huset där de skulle riva någon gammal tombola. Jag passade på att träna lite lydnad med Ester på den stora gräsplanen, som för övrigt var så klafsig att Ester blev alldeles brun på undersidan efter bara några få steg. Vi tränade "stanna" under gång, och ja, det är något som behöver upprepas lite till, man slappar gärna med de där självklara grejerna istället för att finslipa och se att de sitter exakt som man vill. Ester trippar gärna några steg till, och det siktar vi nu på en bättring av.
En hungrig dräktig hund är extra sugen på godissök, vilket det blev en hel del av på gräsplanen. Underbart med en så stor gräsplan så att det blir extra mycket tänkande för Ester, att ju söka av ett större område.



Senare vid hemkomst, efter lite slappande och mysande, så provade jag lite "buga". Det senaste kommandot. Det funkar, hon fattar grejen, eller åtminstone hälften av gångerna. Hon gör rätt två ggr, jag blir stolt, och så LÄGGER HON SIG NER nästa gång. Vilket gör mig frustrerad, och jag måste börja om från början. Att få henne att buga är inte svårt, men att få henne att inte långsamt fortsätta lägga sig ner behöver korrigeras. Jag håller handen under magen på henne, uppmanar henne att buga, och uppmuntrar henne direkt två sekunder in i bugningen så att hon reser sig upp av glädje. Vi provar några dagar till, funkar det inte så får jag byta taktik.

Jag vill även få in "skaka" även när hon inte är blöt. Ett riktigt skakande, inte bara lite viftande på öronen. Projekt för kommande veckor heter "buga" och "skaka" alltså. :)