Lilla Matilda
Åh, sommar...
Jag längtar till korta shorts och stekande sol i ryggen och grus under mina ecco-sandaler..
Produktvisning!
På torsdag kl 19 blir det äntligen en produktvisning här hemma hos oss igen! Välkomna välkomna!
Pappa ger Ester manikyr...
.. eller heter det pedikyr? Det är ju tassar?
Jag tänkte att det vore bra att hålla efter Esters klor nu när vi har funnit en bra kloklippningstaktik, så jag gav pappa klotången och så satte vi igång. Det gick bra, även om hon ville sparka bakut emellanåt. :)
Efteråt lade sig Ester på soffan, och pappa satte sig bredvid och undersökte klorna lite. Ester ryckte åt sig framtassarna, hon är ju så kittlig, och pappa sa: "hmm.. kanske att man borde fila på klorna lite så att hon vänjer sig vid att man grejar med dem?"
Sagt och gjort, Ester har nu fått manikyr av pappa!
Efter skönhetsbehandlingen, som hon först tyckte verkade läskig men sen började smått uppskatta, så somnade hon gott på soffan. Pappa var nöjd, Ester var nöjd.
Jag är nöjd. :)
Jag tänkte att det vore bra att hålla efter Esters klor nu när vi har funnit en bra kloklippningstaktik, så jag gav pappa klotången och så satte vi igång. Det gick bra, även om hon ville sparka bakut emellanåt. :)
Efteråt lade sig Ester på soffan, och pappa satte sig bredvid och undersökte klorna lite. Ester ryckte åt sig framtassarna, hon är ju så kittlig, och pappa sa: "hmm.. kanske att man borde fila på klorna lite så att hon vänjer sig vid att man grejar med dem?"
Sagt och gjort, Ester har nu fått manikyr av pappa!
Efter skönhetsbehandlingen, som hon först tyckte verkade läskig men sen började smått uppskatta, så somnade hon gott på soffan. Pappa var nöjd, Ester var nöjd.
Jag är nöjd. :)
LCHF - gott och nyttigt?
Ni vet som jag emellanåt klagat över att jag borde gå ner i vikt, men att jag aldrig lyckas och till slut kommer på att jag inte alls behöver rasa några kilon? Nu är det som så här att jag kom på att jag borde, som en fastegrej, skippa kolhydrater, bara för att se om jag kan?
Mamma och pappa har ett ganska bra tag gått på en diet som heter LCHF (Low Carb Hi Fat) och som helt går ut på att skippa kolhydrater över 10g och istället äta massor av fett. Kött, grädde, smör, ost och grönsaker.
Det som kroppen gör när man kommit in i denna diet är att sluta att bara förbränna alla de kolhydrater som den normalt gjorde innan, och istället ta av kroppens fettreserver. Och ju mer fett du äter desto mer förbränner kroppen.
Både mamma och pappa har gått ner flera kilo på detta, men det påverkar inte bara förbränningen utan gör även att mammas leder inte längre känns stela på morgonen. Hon mår bra, pappa mår bra och de har aldrig mått bättre. Mamma vill INTE gå ifrån denna diet, och när jag nu sett att de faktiskt KAN stå fast vi denna diet så "enkelt" som det verkar vara, så borde väl jag också kunna det?
Att låta bli potatis, pasta, ris, bröd och godis. Hur svårt kan de vara? Jag har klarat några dagar nu.
Det ÄR svårt till en början, för sockret är ett gift som kroppen blivit beroende av, vilket innebär att man de första dagarna kan bli illamående och ha huvudvärk osv för att kroppen avgiftas. Det känns dessutom sjukt konstigt att man faktiskt FÅR äta en stor klick cremefraiche i filen tillsammans med nötterna. Och smör! Ös på med smör i allt vad du tar dig för! Du vet att du har ätit för mycket fett när du börjar må illa, men tills dess är det bara att frossa i stekt fettig bacon och smält ost och gräddigt kaffe.
Jag sökte lite smått på LCHF och fick upp en sajt med massor av recept för den som vill ha tips, och jag blev alldeles förbluffad! Det är ju riktigt goda recept, och enkla! Sånt som förut verkar lite smått onyttigt blir nu plötsligt perfekt!
Eller vad sägs om:
Ugnsbakade tomater
LCHF-pizza
Mamma och pappa har ett ganska bra tag gått på en diet som heter LCHF (Low Carb Hi Fat) och som helt går ut på att skippa kolhydrater över 10g och istället äta massor av fett. Kött, grädde, smör, ost och grönsaker.
Det som kroppen gör när man kommit in i denna diet är att sluta att bara förbränna alla de kolhydrater som den normalt gjorde innan, och istället ta av kroppens fettreserver. Och ju mer fett du äter desto mer förbränner kroppen.
Både mamma och pappa har gått ner flera kilo på detta, men det påverkar inte bara förbränningen utan gör även att mammas leder inte längre känns stela på morgonen. Hon mår bra, pappa mår bra och de har aldrig mått bättre. Mamma vill INTE gå ifrån denna diet, och när jag nu sett att de faktiskt KAN stå fast vi denna diet så "enkelt" som det verkar vara, så borde väl jag också kunna det?
Att låta bli potatis, pasta, ris, bröd och godis. Hur svårt kan de vara? Jag har klarat några dagar nu.
Det ÄR svårt till en början, för sockret är ett gift som kroppen blivit beroende av, vilket innebär att man de första dagarna kan bli illamående och ha huvudvärk osv för att kroppen avgiftas. Det känns dessutom sjukt konstigt att man faktiskt FÅR äta en stor klick cremefraiche i filen tillsammans med nötterna. Och smör! Ös på med smör i allt vad du tar dig för! Du vet att du har ätit för mycket fett när du börjar må illa, men tills dess är det bara att frossa i stekt fettig bacon och smält ost och gräddigt kaffe.
Jag sökte lite smått på LCHF och fick upp en sajt med massor av recept för den som vill ha tips, och jag blev alldeles förbluffad! Det är ju riktigt goda recept, och enkla! Sånt som förut verkar lite smått onyttigt blir nu plötsligt perfekt!
Eller vad sägs om:
Ugnsbakade tomater
3 Tomater
6 Ostskivor
Salt, peppar
Örtkryddor
Dela tomaterna på mitten och lägg dem i en ungsform. Krydda och lägg ostskivor på.
LCHF-pizza
3 Ägg
1 dl Ost
Soltorkade tomater, Oliver,
Skinka, Champinjoner
Lök
Räkor
Oregano
Vad man vill egentligen!
Stek de hoprörda äggen till en torr pannkaka. Lägg på valfria ingredienser. Täck med ost och grädda i ugn tills osten smält och fått färg.
Och vill man ha något efterrättsaktigt så kan man alltid göra en annorlunda smulpaj:
Smulpaj med äpple och hallon
200 g smör
3 dl kokos
Ca 8 Äpplen
1 dl Hallon
3 msk Kanel
3 dl Grädde
½ Vaniljstång
Skala och dela äpplena i bitar. Lägg i en pajform och strö hallon och kanel över.
Smält smöret och rör i kokosflingorna.
Täck frukten med kokosblandningen.
Grädda 175° ca 30 min. (Tills äpplena är mjuka)
Dela vaniljstången längs med och gröp ur fröna med en tesked. Blanda i grädden och vispa upp till fluff.
Ät och njut!
Fler recept finns på: Ekomegarecept.blogspot.com
Vikarie Emmy
Jag har skrivit upp mig som vikarie på Aroseniusskolans vikarielista. Jag har sagt att jag läser till förskolelärare och att mitt kunskapsområde inom högstadiet skulle vara svenska, musik eller bild.
I förrgår ringde de, efter bara några dagar, och frågade om jag kunde vikariera en lektion på förmiddagen. Jag hade tid, så jag sa ja och frågade vad för slags lektion? "Matte för en niondeklass"
Så, igår var jag vikarie för en niondeklass, i matte. Det handlar ju egentligen bara om att finnas till och se till att de räknar och inte pratar för mycket, så det är inte så svårt. Det svåraste är att veta vad man ska göra när de säger att de inte behöver hjälp. Ska jag sitta på en stol och bara titta på?
Nu ringde de igen och frågade om jag kunde ta en heldag på tisdag, i matte, och som genom en slump hade jag faktiskt studiedag just den dagen. Jag är alltså officiellt nu erkänd som vikarie på högstadiet. Erkänd för mig själv alltså, för en gång är ingen gång och två ggr är... ja, två ggr. :) Jag känner mig vikarieig.
Undrar om Samuel har matte på tisdagar, det borde han ha om jag ska vara där hela dagen?
I förrgår ringde de, efter bara några dagar, och frågade om jag kunde vikariera en lektion på förmiddagen. Jag hade tid, så jag sa ja och frågade vad för slags lektion? "Matte för en niondeklass"
Så, igår var jag vikarie för en niondeklass, i matte. Det handlar ju egentligen bara om att finnas till och se till att de räknar och inte pratar för mycket, så det är inte så svårt. Det svåraste är att veta vad man ska göra när de säger att de inte behöver hjälp. Ska jag sitta på en stol och bara titta på?
Nu ringde de igen och frågade om jag kunde ta en heldag på tisdag, i matte, och som genom en slump hade jag faktiskt studiedag just den dagen. Jag är alltså officiellt nu erkänd som vikarie på högstadiet. Erkänd för mig själv alltså, för en gång är ingen gång och två ggr är... ja, två ggr. :) Jag känner mig vikarieig.
Undrar om Samuel har matte på tisdagar, det borde han ha om jag ska vara där hela dagen?
Jag var först bland syskonen att få träffa Matilda! :D
Familjen Hallberg
Snöbus med tråkigt avslut
Nu har jag precis kommit in från en timmes mys och bus i den snöiga tillvaron alldeles på vår gata. Jag tog även ut Sara så att hon fick springa av sig en stund, både här på gatan och även en stund nere vid ängen. Både Ester och Sara var alldeles flåsiga på väg tillbaka från ängen, och när jag släppt tillbaka Sara till hennes familj så stod Josef och jag och pratade med vår norska granne i huset längst ner på gatan. Ester var lös och höll sig lydigt omkring oss, så fort jag kallade på henne så skyndade hon till min sida.
Man försöker ju hålla uppsikt så mycket man kan när man har en lös hund, även om hon är speciellt lydig som lös. Vår gata var ju alldeles tom, och i detta snöoväder skulle väl ingen våga sig ut och störa vår mysiga frid genom att bli arg på att vi har hunden lös?
Men självklart kom det en man på gatan, och Ester hade inte brytt sig OM det inte hade varit för att han utstrålade att han ogillade hundar. Tydligen. Hon kutade till honom och skällde på en meters avstånd, och jag skämdes ihjäl! Jag sprang direkt till undersättning, sa förlåt och mumlade något om att det förmodligen var för att han var precis utanför vår tomt. Hon måste ha trott att han skulle dit. Då sa han "det FINNS något som heter koppel" och ut bubblade ännu ett ursäktande litet svar från mig om att hon brukar få vara lös på vår gata för grannarna, hon är lydig normalt och ingen har något emot henne... direkt misstolkade han mig och sa: "VÅR gata? har ni en EGEN gata nu också? får jag kanske inte gå på ER gata?"
Jag försökte halvt förklara mig, men ropade förlåt efter honom igen.
Längre ner på gatan stod Josef kvar och ursäktade sig även han och sa något även han om jag inte menat att det var VÅR gata, men svaret Josef fick var ett tyket: "er EGEN gata, HON där borta sa faktiskt precis så! att det var er egen gata, fy!"
Så sa jag ju inte? Och nu sitter jag här med en klump i halsen. Självklart var det fel av mig att inte ha Ester kopplad när han kom, men jag SÅG honom faktiskt inte i snöovädret. Det är svårt det där med att stimulera en hund till att vara lydig lös när man aldrig får ha den lös i normala situationer.
Blir så ledsen över att en människa får se den ynka procenten av olydighet när hon till 99% annars är totalt under kontroll? Skulle vilja bjuda in honom på kaffe och visa upp vem Ester egentligen är.
För visst, ni som känner mig och Ester, ni skulle väl säga att Ester är en lydig hund?
Man försöker ju hålla uppsikt så mycket man kan när man har en lös hund, även om hon är speciellt lydig som lös. Vår gata var ju alldeles tom, och i detta snöoväder skulle väl ingen våga sig ut och störa vår mysiga frid genom att bli arg på att vi har hunden lös?
Men självklart kom det en man på gatan, och Ester hade inte brytt sig OM det inte hade varit för att han utstrålade att han ogillade hundar. Tydligen. Hon kutade till honom och skällde på en meters avstånd, och jag skämdes ihjäl! Jag sprang direkt till undersättning, sa förlåt och mumlade något om att det förmodligen var för att han var precis utanför vår tomt. Hon måste ha trott att han skulle dit. Då sa han "det FINNS något som heter koppel" och ut bubblade ännu ett ursäktande litet svar från mig om att hon brukar få vara lös på vår gata för grannarna, hon är lydig normalt och ingen har något emot henne... direkt misstolkade han mig och sa: "VÅR gata? har ni en EGEN gata nu också? får jag kanske inte gå på ER gata?"
Jag försökte halvt förklara mig, men ropade förlåt efter honom igen.
Längre ner på gatan stod Josef kvar och ursäktade sig även han och sa något även han om jag inte menat att det var VÅR gata, men svaret Josef fick var ett tyket: "er EGEN gata, HON där borta sa faktiskt precis så! att det var er egen gata, fy!"
Så sa jag ju inte? Och nu sitter jag här med en klump i halsen. Självklart var det fel av mig att inte ha Ester kopplad när han kom, men jag SÅG honom faktiskt inte i snöovädret. Det är svårt det där med att stimulera en hund till att vara lydig lös när man aldrig får ha den lös i normala situationer.
Blir så ledsen över att en människa får se den ynka procenten av olydighet när hon till 99% annars är totalt under kontroll? Skulle vilja bjuda in honom på kaffe och visa upp vem Ester egentligen är.
För visst, ni som känner mig och Ester, ni skulle väl säga att Ester är en lydig hund?
Anna, oh Anna!
Jag måste återigen, för tusende gången, tipsa om Solflingans blogg! HELT UNDERBAR HUMOR! Hon tror att ingen tycker om att läsa den eftersom så få kommenterar, men jag sitter mest och skrattar när jag läser den, och vad vore det för kommentarer på varenda inlägg? "haha!" "hahahaha" "haha! kul!" "ha! du är för go!"
Mja, det är inte min stil att kommentera så. :) Men Anna, jag älskar din blogg, du borde visas upp för hela världen! Din humor är urskön. :)
Anna uppdaterar sin blogg sjukt många ggr om dagen, så man tröttnar aldrig på att klicka sig in där. :) Finns alltid några nya spännande och roliga, eller sorgliga, inlägg. Anna åker in och ut från sjukhuset pga hjärtproblem, och hennes sätt att tackla detta svåra är med humor. Skön Anna-humor. :)
Puss på dig, Anna, stå ut! Och fortsätt skriva blogg!
Mja, det är inte min stil att kommentera så. :) Men Anna, jag älskar din blogg, du borde visas upp för hela världen! Din humor är urskön. :)
Anna uppdaterar sin blogg sjukt många ggr om dagen, så man tröttnar aldrig på att klicka sig in där. :) Finns alltid några nya spännande och roliga, eller sorgliga, inlägg. Anna åker in och ut från sjukhuset pga hjärtproblem, och hennes sätt att tackla detta svåra är med humor. Skön Anna-humor. :)
Puss på dig, Anna, stå ut! Och fortsätt skriva blogg!
Haha, tyskar alltså!
Sitter och chattar med vår kära holländare Gijs. Jag pratar om att jag vill åka till Holland nångång, kanske efter sommaren om jag lyckas spara ihop pengar. Hans svar blir att vi kanske kunde mötas på vägen? Jag ger ett tveksamt svar och frågar vart man skulle hamna i sådana fall? I Schninkeldorf, säger Gijs, i Tyskland.
Jag skrattar, det låter så typiskt tyskt, men jag klagar att jag inte vill till Tyskland! Och finns det verkligen en stad som heter så? Det låter ju patetiskt tyskt!
Svaret jag fick var att han bara skojat, men visst hade det låtit tyskt?
Alltså skämtar även holländare om att tyskar pratar fånigt. :) Lite kul att veta. :)
Jag skrattar, det låter så typiskt tyskt, men jag klagar att jag inte vill till Tyskland! Och finns det verkligen en stad som heter så? Det låter ju patetiskt tyskt!
Svaret jag fick var att han bara skojat, men visst hade det låtit tyskt?
Alltså skämtar även holländare om att tyskar pratar fånigt. :) Lite kul att veta. :)
Lektunnel, lekande lätt!
Facebook är så praktiskt! Jag fick en plötslig idé om att skicka ut en "personlig kommentar" om någon möjligtvis hade en lektunnel liggandes som jag kanske kunde få låna som agilitytunnel för Ester. Jag fick svar ganska omgående från Esters valp Mollys ägare. Hon hade fått en gratis när hon hade köpt något i en djuraffär, och Molly tyckte den var onödig, så jag var välkommen att få den. :)
Så idag träffades vi på Pedagogen och jag fick min efterlängtade tunnel, ihopvikt i en praktisk väska.
När jag kom hem och vecklade ut den och visade den för Ester så räckte det med att hålla en godis i handen och säga ett "genom", ingen tydlig hint ens, för att hon snabbt skulle fatta vinken och rusa genom tunneln för att sladda tillbaka till min godishand. :) Det gick alldeles för fort med andra ord, ingen utmaning alls ju! Så vi tränade helt enkelt istället att gå "genom" om och om igen, att komma tillbaka genom tunneln. Det gick också jättebra, och hon studsade som en unghund fram och tillbaka. :) Sen gjorde jag en liten kort agilitybana i hallen, med ett hopp och sen tunneln. Så att hon fick "hopp" och sen "genom". Gjorde hon fel fick hon göra om, man får inte smita förbi tunneln hur som helst ju.
Men nu har jag åtminstone en början på en egenbyggd agilitybana till sommaren. :)
Jag skulle hemskt gärna ha tillgång till en riktig agilitybana dock, jag har ju en hund som verkligen har orädslan för att prova på. Och det skulle verkligen få henne att använda sitt klipska huvud, hon är inte speciellt krånglig att ha att göra med. :)
Så idag träffades vi på Pedagogen och jag fick min efterlängtade tunnel, ihopvikt i en praktisk väska.
När jag kom hem och vecklade ut den och visade den för Ester så räckte det med att hålla en godis i handen och säga ett "genom", ingen tydlig hint ens, för att hon snabbt skulle fatta vinken och rusa genom tunneln för att sladda tillbaka till min godishand. :) Det gick alldeles för fort med andra ord, ingen utmaning alls ju! Så vi tränade helt enkelt istället att gå "genom" om och om igen, att komma tillbaka genom tunneln. Det gick också jättebra, och hon studsade som en unghund fram och tillbaka. :) Sen gjorde jag en liten kort agilitybana i hallen, med ett hopp och sen tunneln. Så att hon fick "hopp" och sen "genom". Gjorde hon fel fick hon göra om, man får inte smita förbi tunneln hur som helst ju.
Men nu har jag åtminstone en början på en egenbyggd agilitybana till sommaren. :)
Jag skulle hemskt gärna ha tillgång till en riktig agilitybana dock, jag har ju en hund som verkligen har orädslan för att prova på. Och det skulle verkligen få henne att använda sitt klipska huvud, hon är inte speciellt krånglig att ha att göra med. :)
Muskelbyggande
Jag nämnde nog för några veckor sen att Ester fick en dragsele i julklapp. Först nu kommer jag på att jag inte visat upp den här på bloggen! Så, här kommer lite bilder. Grannens hund Sara fick låna den en gång, så hon fick dra en lite lättare last i form av syskonbarnet Lukas. :) Ester drar dock oftast snö, stora snöklumpar (det kan vara tungt!) beroende på underlag. Om det är riktigt bra och glidigt underlag så brukar jag be något barn vara med, och så får Ester springa och barnet tjuter av glädje i pulkan. :)
(så ser dragselen ut, förutom att vår är orange)
(en klassisk syn i granntrakterna numera, en arbetande Ester!)
(så ser dragselen ut, förutom att vår är orange)
(en klassisk syn i granntrakterna numera, en arbetande Ester!)
Det som dock inte är lika roligt med dragandet är att hon aldrig kommer att kunna dra mig, oavsett hur halt och bra underlaget är, eller om jag hjälper till genom att putta på själv med händerna, eller om det bara handlar om några meters dragande. Så fort jag sitter i pulkan så står hon helt still, inte minsta tillstymmelse till att vilja dra. Tvärtom vill hon sitta i mitt knä när jag manar på att dra. :) Men men, när vägarna inte är snöiga och småsteniga, typ i vår, så kommer jag att låta henne dra mig på sparkcykeln istället. Det blir roligt, ser verkligen fram emot det!
Men tills dess ska hon bli muskulös på att dra snö och barn. :) Vi tycker allt att hon redan fått en finare kropp överhuvudtaget och en biffigare storlek på bogen. :)
Men tills dess ska hon bli muskulös på att dra snö och barn. :) Vi tycker allt att hon redan fått en finare kropp överhuvudtaget och en biffigare storlek på bogen. :)
Moster igen!
Uppdatering: MATILDA Linnea Rut Hallberg, välkommen till världen!
Grattis Karin och Patrik!
En liten flicka på 3380g och 51 cm lång. :)
Ställa dygnet rätt
Min lillebror Per väntar på jobb och går en musikkurs på distans, och därmed har han myyycket tid. Den senaste tiden har hans dagar slutat vid 3 på natten, framför datorn med diverse spel eller komediserier, och börjat vid efter 13.30 på dagen. Han har alltså vänt på dygnet, rejält.
Nu har han bestämt att han ska vända dygnet rätt: "jag ska börja lägga mig i tid om kvällarna! innan 01!" och jag har uppmuntrat med att han borde satsa hårt och lägga sig redan vid 23.30 senast.
Han lyckades lägga sig kl.00 igår.
Imorse när jag gick upp för att äta frukost med mamma så såg jag att mamma dukat fram även till Per. Så, jag tänkte att nu har han minsann chansen att ställa dygnet rätt.
Jag gick upp för trappan, knackade på hans dörr och klev in och sa lugnt: "Per, om du ska ställa om dygnet rätt så borde du gå upp typ nu."
Svaret jag fick var: "zzz... jag kan väl åtminstone få sova till 9!"
Mitt svar var: "Per, klockan är snart kvart i tio."
Jag fick ett grymtande till svar, varpå jag lät honom ligga kvar i tio minuter innan jag återigen gick in i hans rum och väckte honom igen. Det gick inte att få honom ur sängen, så.. jag drog av honom täcket och bar ner det så fint till köket. Mamma skrattade när hon såg det: "Emmy, du är en GRYM syster!"
Jag vet. Jag är grym. Bra att man kan tolka det på olika sätt. :)
(Per kom dock inte upp förrän vid 10.30, han gick och lade sig i Samuels säng istället)
Nu har han bestämt att han ska vända dygnet rätt: "jag ska börja lägga mig i tid om kvällarna! innan 01!" och jag har uppmuntrat med att han borde satsa hårt och lägga sig redan vid 23.30 senast.
Han lyckades lägga sig kl.00 igår.
Imorse när jag gick upp för att äta frukost med mamma så såg jag att mamma dukat fram även till Per. Så, jag tänkte att nu har han minsann chansen att ställa dygnet rätt.
Jag gick upp för trappan, knackade på hans dörr och klev in och sa lugnt: "Per, om du ska ställa om dygnet rätt så borde du gå upp typ nu."
Svaret jag fick var: "zzz... jag kan väl åtminstone få sova till 9!"
Mitt svar var: "Per, klockan är snart kvart i tio."
Jag fick ett grymtande till svar, varpå jag lät honom ligga kvar i tio minuter innan jag återigen gick in i hans rum och väckte honom igen. Det gick inte att få honom ur sängen, så.. jag drog av honom täcket och bar ner det så fint till köket. Mamma skrattade när hon såg det: "Emmy, du är en GRYM syster!"
Jag vet. Jag är grym. Bra att man kan tolka det på olika sätt. :)
(Per kom dock inte upp förrän vid 10.30, han gick och lade sig i Samuels säng istället)
Släkt eller vad?
Haha, passar de ihop eller vad? Där sitter de fromt alla tre. :)
Och snacka om att Abbe är lik sin mor. :) Med färg eller utan färg. :)
(jag ÄLSKAR denna bilden! undrar varför. ;))
