Ungen pratar!

Måste ju dokumentera Manfreds första ord! Sen vi märkte att han gjorde "dricka"-tecknet och samtidigt sa ordet "dicka" så har det kommit fler ord! 


Manfred säger nu: 
"ack ack" - tack tack 
"sitta" - sitta 
"hej hej" - hej då 
"dicka" - dricka 
"dä" - där 
"babba" - mina bröst 

Han är noga med att peka så att vi förstår, och tillsammans med hans ord så förstår man vad han vill. Kul! Det är alltså nu det börjar! 17 månader ung! Heja Manfred! Heja kommunikation! 

Musik-intresse

Det är så kul att Einar har blivit så intresserad av musik. Han går ofta och sjunger på "We will rock you" (fast han sjunger "rocket") och han frågar dagligen om han får titta på "maskinen" på Youtube. 


Maskinen är den där "Marble Machine" som en svensk byggt och som spelar musik med kulor. 

Barnen älskar det! Nu hittade han ett klipp där de bygger en ny, och både han och Manfred sitter helt klistrade. 

Einar har definitivt ett musiköra, då han sjunger rätt toner när han sjunger. Och Manfred, ja, Manfred kan sjunga "Lilla snigel". Kanske inte med texten, men man hör att det är den. "Acka de Acka de" hör man, om man tänker på det. 


Vid 17 månader började det! Vi får minnas det när barnen i framtiden är stora och berömda musiker! ;) (eller nåt) 

Försök till avslut

Jag har dragit ut på amningen dagtid nu, från morgon till så sen eftermiddag jag bara klarar av utan eventuell mjölkstockning. Dock lyckas jag inte få bort de tiotusen amningarna på natten, eller väldigt frekvent amning på helgerna när barnen inte är på förskola och Manfred plötsligt har tillgång till sin mamma heltid. 

Så idag bestämde jag amning nummer 2 på morgonen inte skulle bli av, och att jag skulle börja säga nej helt enkelt. Men det är inte så lätt! Manfred blev så ARG över mitt nej att han lade sig att storgråta i soffan, med huvudet in i hörnet. 


Jag försökte trösta, men varje gång frågade han på nytt om amning, och jag skakade på huvudet och ett nytt argledset utbrott utbröt gång på gång. 

Jag stod ut i 1 1/2 timma, gav honom annat att äta istället. Men så ramlade han och blev ledsen på riktigt. Hulkandes gjorde han dricka-tecknet med handen och pekade efteråt på mina bröst och nickade, och jag gav upp. 

Det är så galet svårt! Jag är så kluven! ANDRA vill att jag slutar amma, men jag vet inte själv riktigt. Jag vill ha ett tryggt barn som vet vart han kan vända sig för att tanka trygghet..


Det kanske inte riktigt är dags ännu. Och han är "bara" 17 mån. Det är ju inte som att han är 10 år direkt.