Håravfall?

Jag har under ett halvår haft en del oro över Einars hårbotten, som ju blivit mer eller mindre tunnhårig på sina ställen. Vi sökte för det i februari, och fick remisstid i juni. Väl då hade det vuxit ut ganska mycket och var inte lika påtagligt och iögonfallande som i februari, och hudläkaren sa givetvis att det inte såg så farligt ut. "Sånt kan ske efter att man exempelvis varit rejält sjuk och haft en infektion i kroppen eller så, då kan man tappa hår som en reaktion på det." Men Einar har inte haft någon sån period. Vanliga småförkylningar kan väl inte räknas som "rejält sjuk" liksom?

Nu är det tillbaka igen iallafall, hans skallighet/tunnhårighet. Det ser hemskt ut i mina ögon. Men så kom jag på det! Han snurrar ju sitt hår! Kanske drar han av det när han snurrar? Så... nu blev det avrakat!

Ni ser vad jag ser eller? Och området är inte litet heller! Jag rakade honom med Johans skäggtrimmer, och lagom till att håret var kort så tog batteriet slut och jag kunde inte finjustera något. Men dagen efter var batteriet åter laddat och dessutom var min frisör-syster på besök, så det blev fixat mer ingående! Och Einars satt stilla som ett ljus. Skitduktig var han faktiskt. Plötsligt händer det! ;)

Och Einar ser ljust på saken! Visst saknar han att kunna snurra på sitt håret, men han är mer lik sin pappa nu! Frisyr-buddies. :)

Snart krypandes

Denne lille killen har litet smått börjat ställa sig på knä. Jag fick det inte på bild dock, men det märks att det inte är långt kvar innan han börjar krypa. Tills dess njuter jag av lugnet... eller lugnet och lugnet, han är sällan kvar där jag lämnat honom ändå, utan backar och backar och backar tills det tar stopp. ;) sladden var dock spännande nog att vara kvar för! :)