Harry Persson - pianisten

Imorse när jag väckte lillebrorsan Per så mumlade han "Emmy, ska du med till stan sen? Jag ska lyssna på en pianist på ett kafé." Sagt och gjort så följde både jag och pappa och Samuel med, och vi möttes upp med Kerstin. Denna pianist är MAMMA uppvuxen med, och hon upplevde honom gammal då, och nu har han blivit hela 87 år och är i sitt esse när han sitter vid tangenterna. Vackert och massvis med klassiska visor och jazzlåtar och annat som han satt och spelade utantill. Han tittade knappt ens på sina händer. Harry Persson, du var mig en cool gubbe!



Nu har han sommaruppehåll, och vi hoppas på att hans 87åriga pigghet håller i sig så att vi kan återkomma till efter sommaren och ta ännu en fika då och lyssna på hans flinka fingrar. :)

Vi sjöng med, och runtomkring oss satt mestadels gammalt folk som det syntes tydligt var stammisar. Harrys fru satt vid ett bord, och eftersom Per hade träffat henne innan vid det förra tillfället han lyssnat så blev det att vi satt hos henne och pratade och sjöng tillsammans. Det var så charmigt, ångrar inte att jag följde med!

Kommentera här: