Uppdatering av läget
Med denna löpbesvikelse åkte familjen till Norge i en vecka, och Ester fick passas av en familj i Älvängen som ville prova på att ha hund. Så medan vi vandrade i fjäll och drack underbart fjällvatten så fick Ester visa vilket fantastiskt lynne hon har. Mamman i familjen var tagen av hennes psyke och hennes smarthet. Hon förstod reglerna direkt och fann sig i dem, försökte bryta dem ett fåtal ggr. Förvånansvärt få ggr. Det gjorde mig stolt att få höra det, hon ÄR alltså en speciell hund. :)
Sen har jag fått henne att förstå kommandot "snurra", och hon gör det med sådan glädje! Man märker verkligen att hon älskar att visa att hon förstår. Vi har även börjat med dubbelkommandon, som "snurra och spela död" eller "snurra och skall" eller "gå runt och lägg dig ner". Det funkar riktigt bra, även om hon ibland i rena ivern gör fler saker än det jag bett henne om. Som att snurra och sitta fint, då snurrar hon och börjar storskälla. :) "Men Ester då, det var väl inte det jag sa? Gör det igen, snurra och sitt fint!" och så får jag hålla på. Vi har roligt ihop.
Nu, efter två eller tre veckor har hon börjat löpa igen, och det är med glädje jag ser att hon är löpnormal, hon är alldeles äckligt kelig, och kråmar sig alldeles precis som hon ska göra i löptider. Blir nog inga problem för Tickson att få till det denna gången heller. :) Hon droppar dock mindre än vad hon gjort innan, så löptrosan behöver inte vara på hela tiden inomhus. Jag upptäckte löpande iförrgår morse då jag såg bruna fläckar i min säng: "är det bajs, smuts eller torkat blod?" och så lyfte jag på Esters ben där hon låg på golvet, och vad fick jag se? Blod! Vilken lättnad! Efter mer än ett ÅR löper hon igen, Ester du förbryllar mig ibland. :)
En annan sak som gav mig en lättnad var nu imorse då Ester låg som en kyckling i sängen, med bakbenen rakt bak och frambenen fram som i stålmannenställning. Fast hon ser mer ut som en flådd kyckling, eller som en utsträckt groda. Anledningen till lättnaden i detta fallet var att jag undrat om Esters plötsliga slutande med detta, för ett år sen sist, kanske kan ha berott på plötsligt stela leder. Jag menar, jag stretchar sällan Ester, och har inget direkt träningsschema för henne, så helt plötsligt ser jag en möjlighet för henne att träna hopp och muskeljobb, och inte kommer jag ihåg efteråt att massera hennes muskler? Så, denna kycklingställning, som vi allmänt kallar den här hemma, var en slags bekräftelse på att hennes leder mår alldeles utmärkt. Hon låg länge kvar i samma ställning, och verkade mycket avslappnad. Innan under året har hon sträckt ut sig så, men gått tillbaka till sidoliggande ställning. Så, lättad över detta började jag massera henne där hon låg. Hon blir så mjuk över baken i den ställningen! Urmysigt att klämma lite på pälsen, myys.
Vi var i stan igår, träffade en chattkompis och strövade runt lite på stan. Ester är lugn i alla situationer förutom då hon ser en annan hund, och måste fram. Vad hade jag gjort utan antidragselen!? Jag älskar den, och Ester älskar den, hon har lärt sig att kliva i den när jag håller den framför hennes framtassar. En tass i taget. I stan fick jag även chansen att prata med två trevliga främlingar som båda ville ha mitt nummer inför kommande kull. Ester, du är reklam i dig själv! :)
Så, om ungefär en vecka är det dags att åka upp till Brålanda för ett Ticksonbesök. Bara så ni vet. Får se om det blir något!