För ett vitare Asien

Vi har nu äntligen införskaffat oss solkräm, men det fanns inte direkt mycket att välja mellan! Den enda solfaktorn som fanns var 30, och tillsammans med den fanns en "whitening lotion" ifall att man inte skulle vara nöjd med effekten av den höga solfaktorn. ;) 


Knepigt det där. Fast ändå förståeligt. För oss i Sverige är det fint att vara brun, eftersom det på något vis betyder att man kunnat ha råd och tid att vara i solen istället för inomhus jobbandes. I Asien betyder det snarare tvärtom, eftersom så många arbetar utomhus och istället vill undvika solen, för tänk att ha haft råd och tid att inte behöva arbeta på fälten? 


Så överallt vi kommer så säger folk att vi är vackra, fastän jag blottar mina stora vita armar. I Sverige är det ju första linne-tiden som är pinsam, eftersom man är så vit. Men inte här inte. Här går alla i långärmat för att de vill behålla sin ljushet! Knäppa är de! ;) 

1 Esmeralda:

skriven

hahah vad roligt att man kan se så olika på saker och ting

2 Emmy:

skriven

Ja, det är verkligen så annorlunda! Bra för oss! :P

3 Ann-Charlotte:

skriven

Jag skulle gärna se att det var lite mer som i Kina på den här punkten. Man känner en sån hets här om att man ska vara brun och fräsh, och man skäms nästan om man inte har solat och är alldeles för vit... Tänk vad skönt att kunna känna sig bekväm i att vara 'osolad'.
Måste också säga att det är JÄTTEKUL att följa er resa i Kina 'live' så att säga, så tack för att du tar dig tid att blogga!

Svar: Ja, verkligen! Brunhets! Fast i Kina ser man på alla planscher att kvinnorna är vita och männen mörka. Och DET är ju mindre vettigt! Skönhetsidealet gäller bara kvinnan liksom. :/
Emmy, Johan och lille Einar

Kommentera här: